Fel fråga?

Hörde Tomas Andersson Wij intervjuas i radion. Tydligen får han mängder av existentiella frågor från sina fans via hemsidan.
En av frågorna lär ha gällt huruvida han tror att människan har någon framtid och kärleken kommer att segra.
E tittade upp från korsordet i soffan, tittade på mig och frågade: vad tror du?
Jag tror man ska passa sig för det existentiella på söndagar i bakrus - för övrigt tror jag att frågan är fel ställd.
Kärleken kan inte segra i så måtto att det kommer en slutsummering när man kan konstatera vem som vann.
Däremot pågår kampen mellan kärlek och destruktivitet hela tiden både inom mänskligheten i stort och i varje individ. Tycker mig minnas att en av Merete Mazarellas huvudpoänger i hennes avhandling om Eyvind Johnsons Strändernas svall var att kriget om Troja pågår ständigt. Just kriget som sinnebild för detta är kongenialt även i den bemärkelsen att det ofta är svårt att avgöra vilken sida som egentligen representerar kärleken.
Mänskligheten är dömd att låta sin potentiella destruktivitet brottas med förmågan till kärlek. Dystert. Vet inte om måndagsförmiddagar heller är lämpliga för existentiella grubblerier.