måndag, mars 27, 2006

JB spelar oud i Ruhr



I Essen närmare bestämt. Instrumentet tillhör egentligen den galne tysk som poserar vid min sida med trumma på huvudet. Oud är ett knepigt instrument att spela för övrigt. Det har kallats arabisk luta, men eftersom det snarare är så att vår europeiska luta och senare gitarr kommit via morerna på den iberiska halvön på den tiden det begav sig, kan man väl säga att lutan är den europeiska ouden.
Hursomhelst saknar greppbrädan band, vilket innebär att det är lika lätt att spela bedrövligt falskt som på säg fiol.

6 Comments:

Anonymous Anonym said...

"Oud" - bar namnet säger ju att man inte ska röra den.

8:51 em  
Blogger Jonas Bergroth said...

Jomen till mitt försvar måste sägas att jag några timmar innan sett tre palestinska bröder spela oud tillsammans så monstervirtuost att jag var tvungen att testa själv. Man har ju vickat som gitarrhjälte på after-skin i Sälen, menar jag.
Förresten (och det syns om man kollar bilden noga) spelas den med ett plektrum av mjuk plast som till formen liknar en glasspinne. Skumt, fast coolt.

10:01 fm  
Anonymous Anonym said...

Men hallå.
Bara för att Jimmi Hendrix var GUD skulle jag aldrig få för mig att ens försöka pilla på nåt med strängar.
Ever.

10:03 fm  
Blogger Jonas Bergroth said...

Ja, det är ju en poäng. Fast nu är jag å andra sidan ännu mer imponerad av oud-virtuoserna än innan.

12:24 em  
Anonymous Anonym said...

Har du inte spelat klart än?

2:04 em  
Blogger Jonas Bergroth said...

Jo. Ska ta mig samman. Ledig på fredagar. Ledig=inte på kontoret=inte uppkopplad=bloggtystnad.

Stenålder, maybe, fast jag har ett nära nog patologiskt behov av att stänga av bruset. Så det är samtidigt skönt på ett sätt.

10:04 fm  

Skicka en kommentar

<< Home