Musikalisk morgon
Springer till spårvagnen, men solen skiner. Lätt stress i steget när jag genomkorsar shoppingcentret Nordstan. Plötsligt kommer lugnet.
Jag hör det redan när dörren öppnas. En mjuk dragspelston från den inglasade gågatan. Det är Västanvind. Evert Taube. "Min älskade har glömt mig och rest till Göteborg" hör jag Olle Adolphson sjunga för mitt inre. Den där liveinspelningen från 60-talet, tror jag.
Jag ser solen igen. Skyndar vidare för att hinna kolla morgonens nyheter innan GP:s niomöte.
Jag hör det redan när dörren öppnas. En mjuk dragspelston från den inglasade gågatan. Det är Västanvind. Evert Taube. "Min älskade har glömt mig och rest till Göteborg" hör jag Olle Adolphson sjunga för mitt inre. Den där liveinspelningen från 60-talet, tror jag.
Jag ser solen igen. Skyndar vidare för att hinna kolla morgonens nyheter innan GP:s niomöte.
posted by Jonas Bergroth at 09:43
2 Comments:
Mhm.
Så kände jag det ungefär när jag hörde (och då menar jag hörde) fåglarna kvittra på landet idag.
Och btw, så är Pernilla väldigt trevlig.
Ja, visst är det intressant. Man hajar till inför något i tillvaron och är plötsligt liksom just där just då, i stället för uppjagad och på väg, vilket ju alldeles för ofta är normalläget. Närvarande i nuet, säger man, fast jag tycker det låter klyschigt.
Ja, Pernilla berättade att ni setts. Hävdade med emfas att det minsann blir en bok också, så grattis igen.
Skicka en kommentar
<< Home